Svart

Tårar rinner ner för kinderna, som tunna strilar rinner de och hamnar på morgonrocken. Just nu känns allt hopplöst och jag vet varken ut eller in. Jag vill känna frid inombords, jag vill för en gångs skull känna mig hel. Jag är så trasig, ni anar inte. Inget vet hur trasig jag är i själen, vad jag varit  om i mitt liv. Ingen vet allt. Ingen.

Inte en blund har jag sovit i natt, igen. Jag är trött men kan inte sova, en ny dag är på ingång men jag vill bara att den ska ta slut. Solen skiner utanför mitt fönster, men jag känner inget. Jag har stängt av, samtidigt som jag är som en laddad bomb redo att explodera. Jag vill inte träffa någon, inte ens någon i min egen familj, för jag orkar inte. Jag vill vara ifred...

Precis just nu kom I hit och hoppade upp i min famn, han kanske kände på sig att jag var ledsen. Kärleksfullare och gosigare hund får man leta efter. Tätt, tätt intill mig ligger han nu i min famn och slicker mig på armen.