Sjuukt trött

Förlåt att jag inte bloggat, har sjukt dåligt samvete för det. Och att jag inte hunnit kika in hos er eller orkat kommentera i era fina bloggar. Jag ska bättra mig! Men det har bara varit så mycket att göra. Mina föräldrar och min syster bor nu i sin lägenhet, kändes konstigt och läskigt att se de åka i väg i går. Vi (jag och min man) har ju tagit hand om dom i över i vecka. Hela huset är totalförstört och enligt skadeteknik går inget att rädda, eller de tänker inte bekosta någon rengöring av allt lösöre. Pappa, jag och M har plockat ner det som vi tror kan räddas, tyvärr är det inte mycket. Det mesta som tex porslin kommer nog med tiden gå sönder även fast vi fått det rent och att lukten försvunnit. Pga av den högen värmen som blev i kök och vardagsrum är det mesta helt förstört. Det enda som gick att rädda i min systers rum (där det brann mest) var 2 örhängen och ett halsband. Allt annat i hennes rum är sönder bränt. Vi har fått handla allt nytt såsom kläder/skor, sängkläder, handdukar, toalettartiklar. Men självklart så har de fått en hel del av oss och utav andra. De flesta möblerna är ifrån oss eller M föräldrar. 

Jag har fått sätta mina känslor åt sidan och tagit hand om mina föräldrar/syster i första hand. Så nu är jag väldigt trött och ledsen. Jag tror att förlora hela sitt hem på en kväll är det värsta som kan hända en, bortsett från om någon dör. Självklart är vi tacksamma att ingen skadades allvarligt eller dog, men tänk er själva att förlora allt. Släktsaker, leksaker/böcker från alla oss barn, allt de samlat på sig under 40 år...det mesta är nu borta. Det går inte att föreställa sig detta om man inte varit med om det själv...

Det finns ingen ork eller lust till att blogga i nuläget, vilket jag hoppas att ni förstår...
Håller just nu på att tvätta barnkläder som alla vi syskon haft när vi var små...sitter även och beställer hem filmer på löpande band...

Kram C