En sån dag...

Det märks direkt, när jag inte får mina sovrutiner att funka som dom ska...då blir jag låg och deppig. Rutiner är A och O för mig, i min sjukdom. Jag sov inte ordentligt natten till måndagen, det gjorde att jag sov för många timmar natten till tisdag. Vilket i sin tur gjorde att jag inte somnade förrens 02 i natt, jag gick upp vid 9 i morse men jag är såå trött. Detta är en del av sjukdomen det vet jag, jag vet att jag är superduperkänslig när det gäller mina sovrutiner. Jag vet också att är jag för trött, då kan jag inte hålla mig vaken. Att jag inte lär mig. 

Det känns som att luften har gått ur mig totalt, hur ska jag orka gå ut med I? Jag bara ska orka det.
Ser i allafall framemot att tala med C idag, det var länge sen!

Tackågodnatt

Kram C