torsdag 15 maj 2014

Här inne står tiden stilla!

Ojojoj, vad jag är dålig på att blogga. Sjukt dålig! Men jag skyller på noll lust till att skriva, plus att jag har tröttnat lite. Har inte riktigt hittat tillbaka till blogglusten, än. Jag har alltid tyckt det varit kul med bloggen, men nu är det mycket som händer i mitt liv. Så jag får inte riktigt ro till att skriva längre. Kul ändå att se att det är flera som kikar in här varje dag! 

Update: Jag är fortfarande, en dag i taget drogfri. 8 månader på lördag, stort. Det går jättebra med maten, har i princip noll drogsug. Jag äter gott och njuter varje dag, nästan iaf ;)
Jag har även börjat med promenader innan frukost, inte varje dag...men ändå! Har även planer på att dra mig iväg till gymmet. Känner att denna kropp börjar bli lite väl sladdrig och dallrig! ;)
Ska "bara" övervinna rädslan att ta mig dit, våga ta plats och släppa att jag tror att alla kollar på mig, hej ego!!!!!
Det är mycket rädslor just nu. Rädslor som jag förr självklart hade, men som jag drog mig undan ifrån, genom att äta. Men nu när jag är drogfri, lever på riktigt, känner på riktigt. Då har jag plötsligt blivit jätterädd för att M ska dö. Att andra i min närhet ska dö. Att allt det jag fått tillbaka genom att vara drogfri, det är jag rädd för att förlora. 
Rädd för att bli den där kontrollerande/elaka/oärliga människan igen.
Rädd för att tappa kontrollen, bjuda in sjukdomen igen och börja droga...och bli tjock igen!
Rädd för att tappa livsgnistan och bli ledsen och nere igen.
Rädd för att jag ska tappa bort mig själv.
Rädd för att mycket av det jag bär på, blir för tungt och att jag inte pallar med det.
Listan kan göras oändligt lång...

Kroppen: Det är sjukt hur mycket den har förändrats. Det fina är att jag börjar känna mig som mig igen. Den där riktiga Catharina, som tidigare var gömd bakom kilon och fett. Jag tycker om det jag ser i spegeln nu, inte bara för att jag tappat över 20 kg. Utan för att jag ser en glädje i ögonen, som är äkta. Jag bryr mig mer om hur jag ser ut, jag vill göra mig fin och jag sträcker på mig med stolthet nu. Jag kan ta ett foto och känna, wow vad jag ser bra ut. För det känner jag faktiskt nu! Å vet ni? Det komiska och fantastiska är, att jag väger fortfarande över 90 kg men jag kan ändå tycka om min kropp och det jag ser i spegeln! Coolt! Framsteg!

Jag är rätt aktiv på Instagram, så följ mig gärna där! pingvinensfru heter jag där!
Jag lovar att det inte ska ta två månader innan jag skriver igen!
Kram C <3

7 kommentarer:

Kjersti sa...

Fortsatt lycka till Catharina! Det låter som att du kommit en bra bit på väg. Bra jobbat! Önskar dig ett fortsatt gott och lyckligt liv!

Fröken Nilsson sa...

Du jobbar på så bra!!!!
Fortsätt som du gör och du kommer övervinna dina rädslor <3
kraaam <3<3<3<3

Maria sa...

Härligt att läsa! Och det syns på dig att du mår bättre ..
Du gör ett toppenjobb med dig själv och jag hoppas du snart vågar bege dig till gymmet. Väl där blir du säkert bara mer och mer självsäker. Du är fantastisk!!
Ha en härlig helg!
Kram :)

cosmoscatten sa...

Jag är sååååå imponerad! 20 kg mindre och lyckligare dessutom, finns inget bättre :) kämpa på! Kram!!!

Mitt liv som fru L sa...

Tack ALLA fina! Ni är bäst <3
Kram C <3<3<3

Sonja Kidron sa...

Du är så OTROLIGT bra och härlig och fin och ALLT! Heja dig i massor och mängder, vilken resa du är ute på!
Heja dig och massa kärlek till dig på din fortsatta resa! <3

Louise Bergman sa...

Kikar in lite, vinkevink!! :)