Frustrerad!

Här sitter jag och är klarvaken! Jag vill ju sova, helst för över två timmar sen...men jag kan inte slappna av. Den där jävla tejpen verkar inte funka längre, det gör mig sååå frustrerad. Jag behöver få vila och komma upp i normal tid, men när jag somnar såhär sent...ja då blir det jätte kämpigt för mig att ta mig upp! Vill också vara utvilad, eftersom jag ska ha samtal med min sponsor i morgon förmiddag. Gaaaah :(
Förresten så gick det bra att dela lifestoryn med sponsorn i måndags, det tog 45 minuter att läsa upp allt jag skrivit...då förstår Ni hur mycket jag skrivit! Å ändå har jag inte fått med allt, saker som jag kommit på efteråt det får jag dela en annan gång.
Sen har jag fått tillbaka min halsbränna, tackarrrrrr! Eller inte, hatart. Det är fruktansvärt jobbigt och obehagligt, å framförallt påminner det mig och sjukdomen. När jag drogade det sista året hade jag halsbränna varje dag, det vill jag inte ha igen. Kan inte komma på att jag ätit något som skulle trigga igång det heller...Hmm.
I stort sett varje dag får jag kväljningar, eller så blir jag illamående när jag äter. Jag undrar verkligen vad det beror på? Är det sjukdomen som försöker få mig ur balans? Eller är det mina verkliga känslor trots allt? Hur som så är det inte kul, inte någonstans. För är det något jag avskyr så är det att må illa...Men, men jag måste vara positiv och se allt bra som händer i mitt liv. Nu när jag är drogfri, öppnar livet upp sig på ett helt annat sätt för mig. Det är så skönt att vara närvarande i livet, på riktigt. Å att få känna.
I morgon, eller ja idag så ska jag ta emot min 90-dagars medalj på livemötet! Stort.

Ska försöka sussa nu!
Love C <3

90 dagar

Så kom den dagen som jag längtat efter länge, 90 dagars drogfrihet! Grattis till mig! Jag tänker vara lite rebell precis som Monkan och faktiskt inte tacka Gud eller OA...som alla andra jag känner gör. Jag tänker tacka mig själv, inte någon annan! För det är jag som har gjort allt jobb, självklart med stöd från er, OA-vänner och min högre kraft. Men det är jag som kämpat, slitit och hängt i när det varit som jobbigast. Ingen annan har gjort det åt mig, så idag ger jag mig själv en stor klapp på axeln ;)
Dock började dagen dåligt, jag skulle väga mig...eller ska jag säga sjukdomen tyckte att jag skulle väga mig. Luften gick ur mig, för jag hade bara gått ner 7 hg på tre veckor. Jag var inte heller nöjd med att jag på 90 dagar gått ner 10 kg. Förr har jag nämligen gått ner det på TVÅ månader, men då har jag också varit extremt strikt. Så nu åker vågen ut på riktigt, inget lägga ut den i bilen och ta in den varje månad och stå där i hallen i bara trosor, nykissad och hoppas. För hur mycket jag än hoppas så kommer sjukdomen alltid hitta något som är fel på siffran på vågen. 
Direkt när Pingvinen sagt siffrorna så bröt jag ihop, jag la mig på sängen och grät. Behöver jag säga att sjukdomen äääälskar det? Efter en stund ryckte jag upp mig, tog beslutet att slänga ut vågen, åt frukost, sms:ade både en vän och min sponsor om min morgon! Ringde även en OA-vän och delade om detta, kändes så skönt och befriande efteråt! 1-0 till mig! Sjukdomen ska inte få besegra mig...

Igår så blev jag påmind om att jag måste hänga i, speciellt när det blir jobbigt. För tycker jag nu att röda hund bjäbbar mycket i mitt öra, så är det ingenting mot vad den kommer jag göra när jag tagit första tuggan! Det stämmer verkligen jättebra med där när jag är i tillfrisknandet, så ligger sjukdomen ute i korridoren och gör armhävningar...Den laddar verkligen för att fånga in mig blixtsnabbt när jag gett upp. Läskigt men sååå sant! 
Därför behöver jag varje dag erkänna för mig själv att jag är maktlös inför maten...

Kram C <3

Rätt nära

I natt fick jag drogsug deluxe, jag trodde faktiskt att jag skulle få en nervöst sammanbrott där ett tag. Jag var riktigt rädd att jag skulle pallra mig ut i köket och ta en smörgås...tur att jag inte gjorde det kan jag säga! Jag panik skickade i väg en status i en av grupperna på facebook, frågade om någon kunde ta ett samtal, klockan var 01 på natten. Någon minut senare svarade en person, att jag kunde ringa! Halleluja säger jag, det samtalet räddade mig från att återfalla. Men tänk så häftigt att en helt främmande människa, tog sig tiden att prata med mig mitt i natten. Vi känner inte varandra överhuvudtaget, har aldrig pratat förut men pga vår sjukdom så kan vi prata helt obehindrat hon förstod direkt vad jag menade och kände...Coolt om ni frågar mig! Efter det samtalet kunde jag somna gott....
Jag har ju varit rätt så förskonad från både tankesug och fysiskt drogsug, under denna tid jag varit drogfri. Men när det väl händer, maj gadd vad obehagligt läskigt det är! Jag har sån respekt för sjukdomen och jag vet att jag får inte ge efter, inte ens med en liiiiten tugga i dessa lägen. Då vet jag att det är försent...Då kan jag vara förlorad på obestämd tid, därför måste jag göra allt som står i min makt för att inte hamna där.
Det har sedan i fredags varit rätt tuffa dagar som jag inte kan gå in på vad, för det är privat. Men jag har somnat senare, haft svårt (trots tejpen) att komma till ro och somna. Jag har mått illa när jag ätit, inte blivit mätt på viss mat osv. Sen så är det otroligt psykiskt påfrestande att skriva den där lifestoryn, det river upp massa jobbiga minnen från barndomen. Sen så satt jag och skrev rätt långt igår på lifestoryn, sparade den (trodde jag) sen märkte jag idag att det jag skrivit inte alls var sparat....Gaaah, bara att skriva om antar jag!!!!!

Tack för att Ni finns <3
Kram C <3

Nya tider

Just nu sitter Ior i mitt knä! Samtidigt som jag skriver så sniffar jag i hans nacke...mysigt värre! Kan inte riktigt fatta att halva december snart har passerat...jag hinner inte med! Annars så toklängtar jag/vi till nästa fredag. Då ska jag och Pingvinen dra ner till Småland och hälsa på bästa Maria, hennes make och deras bedårande tvillingpojkar, får inte glömma de fyrbenta tjejerna också! Det ska bli så kul! Vi ska även ta en trip till Ullared, Pingvinen är väl inte jättepeppad, hehe! ;) Kan säga att fru L ska shoppa nagellack och massa lull-lull! 

Igår blev jag med sponsor, det känns jätteläskigt och pirrigt men välbehövligt! Ska börja skriva på min lifestory, som jag nästa vecka ska berätta för sponsorn. Kan säga att jag har ett digert arbete framför mig! Dock ska det bli skönt att få ur mig allt bagage och dela det med en annan människa som inte dömer mig.

På OA-livemötet förra veckan så upplevde jag en otrolig samhörighet, med de andra på mötet. Delningarna var magiska, självutlämnande, och så personliga. Jag kände där och då hur nära vi kom varandra, att vår grupp på något märkligt sätt blev ett, hur starka vi är tillsammans! Jag är så tacksam att jag fick känna att jag var del av någonting, en otroligt häftig känsla! Jag blev väldigt berörd av mötet, tårarna rann och jag blev så fint omhändertagen efteråt. Jag är inte ensam längre...

Annars så är det fortfarande mycket oro och rädsla inom mig, som jag hoppas går över när jag kommer igång med stegarbetet. Har det lite jobbigt med sömnen nu igen, men det ska nog ge med sig det med! Det viktigaste är att jag är drogfri och fortsätter vara det, allt annat kommer med tiden bli bättre! 

Glömde nästan, nu kan jag äta kokt ägg igen! Lycka! Det är så märkligt det där, i början när jag var drogfri, då åt jag stekt ägg varje dag...då var kokt ägg inte ens tänkbart. Nu går det inte att äta stekt ägg, men kokt är himmelskt gott :) Jaja, jag är liiite märklig...men det bjuder jag på!

Kram C <3

Om ditt och datt

Tiden & Jul: Ja, snart är ytterligare ett helt år till enda. Tiden går så galet fort att jag knappt inte hinner med...Det är redan december och noll julkänsla har infunnit sig här. Kan bero på att det är strålande sol ute och massa plussgrader ;) Men nä, jul och december tycker jag inte om. Det är bara en enda lång startsträcka av stress, påtryckningar och skyhöga förväntningar. För min del skulle jag gärna hoppa över julen helt, tur att även Pingvinen delar min åsikt. Sen tycker jag iofs att det är himla mysigt med pyntandet och framförallt att tända ljus. Här hemma har det inte kommit upp en endaste adventsstjärna, tomtar eller gardiner, vi har helt enkelt inte haft lust eller ork till det. Å tro mig vi överlever! ;) 

Men vem vet, julkänslan kanske infinner sig. 

Sorg: Det är precis vad jag känner nu. Sorg. Jag känner sorg och ilska över att just jag ska ha denna sjukdom, att jag inte kan hantera maten...att jag är maktlös! Jag är trött på att jag behöver göra massa saker varje dag, för att hålla mig drogfri. Jag är trött på att jag blivit besatt av vågen, vilket jag aldrig varit tidigare. Sjukdomen försöker på alla sätt och vis att nästla sig in i mitt liv. Jag har även fått dra ner markant på dator och tv-tid, eftersom jag upptäckt att även det är ett beroende jag har. Allt jag tar mig för med, så blir jag besatt och det ska överdrivas till det yttersta. Typiskt beroende-personlighet att inte kunna göra något lagom.

Sömnen: Den har blivit mycket bättre, jag har även vänt tillbaka dygnet. Tack för det säger jag bara! På kursen fick jag lära mig om medveten andning, att göra andningsövningar och att tejpa munnen på natten. Dessa saker är ett jättebra verktyg för oss beroende, men även för er andra. Många av oss överandas, alltså att vi tar för många andetag/minut. Många av oss snarkar, sover dåligt osv...det beror på att vi oftast andas genom munnen istället för näsan. Om man tejpar munnen, blir vi automatiskt lugnare vi kommer fortare ner i djupandning. Jag kan säga att mina insomnings-svårigheter är nästan helt borta efter snart 3 veckors tejpande. Jag gör alltså så att jag tar lite läppsyl på läpparna, stänger munnen, sätter på kirurgtejp över munnen. Detta lilla knep gör att jag somnar inom max 30 minuter!!!!!! Förr tog det timmar för mig...Det kan låta helt galet, men det funkar verkligen. Så snarkar du, sover dåligt, har svårt att somna och inte känner dig utsövd, PROVA detta! Gå även in på medvetenandning.se och läs mer.

Maten: Jag är enormt kräsen med maten, vissa saker kan jag bara inte äta. Det är skitjobbigt och gör det ännu mer krångligt. Sen mår jag fortfarande illa och får kväljningar ibland när jag äter, skitjobbigt och obehagligt. Det här med att hitta saker som jag tycker om, är jättesvårt. Är typ bara sugen på kött. Så här äts det mycket samma saker, dag ut och dag in! Men det gör inget, huvudsaken att jag är drogfri!

Bloggen: Jag vet ärligt talat inte hur jag ska göra med den, om jag ska sluta. Det har blivit väldigt dåligt bloggande här denna höst...och jag vet inte om jag ska fortsätta! Svårt!

Kram C <3

72 dagar

Ooops, här har det visst blivit bloggtorka! Faktum är att jag har varit supertrött sedan jag kom hem från kursen, att jag helt enkelt inte orkat skriva. Men jag ser allt att Ni är några som kikar in varje dag! Idag har jag varit utan socker i 72 dagar, jippie! 72 dagar utan besatthet av mat, jag är så tacksam för det och jag tar ingenting för givet. Varje dag får jag ta ett nytt beslut om att äta bra mat, annars går det inte. Jag har en hel del saker att berätta, men det får jag ta i ett annat inlägg. Ville mest bara skriva och säga att jag lever!

Ta hand om er!
Kram C <3

Jag mår skit

Just nu mår jag inte alls bra, jag är så ledsen, förtvivlad, rädd och orolig. Jag hatar att känna dessa känslor! Jag märker att jag försöker att hålla upp någon form av fasad, att allt är ok. Men det är det inte, inte på långa vägar. Känner bara att jag vill krypa in i mig själv och inte finnas, typ. Jag pallar inte med det här. Jag känner sådan frustration och maktlöshet. Jag är totalt hudlös och skör inför vad livet just nu ger mig!

Bittens kurs kunde inte komma mer lägligt. Fast jag vet inte om jag orkar härda ut till dess. Skönt är det i alla fall att jag inte vill droga på dessa känslor. Jag vill mest bara dra något gammalt över mig. Och typ vakna upp i vår...Det är bara att lämna över igen och igen och igen!

Tack för att Ni finns <3
Kram C <3

Ps. Jag skulle bli jätteglad om Ni ville följa mig på min instagram, skicka vänförfrågan! Ds.

Man kan väl ändra sig ;)

Jaha, Ni vänner! Jag kan tala om att fru L mot tidigare motstånd...nu börjat med instagram! Så vill Ni följa mig där så heter jag inte helt otippat: pingvinensfru
Jag tycker på något sätt att det passade, haha! :) Eftersom jag kommer lägga upp matbilder där, så får vi se om jag fortsätter med matdagboken här i bloggen. Det blir nog inte varje dag...Eller ja, det får Ni bestämma. Matdagbok varje dag eller inte?

Det var alles för nu!
Kram C <3

Det löser sig alltid!

Om jag bara har tillit och lämnar över, så löser sig mina oros-tankar...det har jag märkt! Tack för alla tips och hejarop om mat/matlåda och kursen! Det har blivit lite ändrade planer! Nu blir det så att jag åker med buss upp till Stockholm på onsdag förmiddagen. Kommer fram runt 10.30 (är det någon som är Stockholm vid cityterminalen, så kom gärna och hälsa på mig!) Jag har dötid fram till 13-14.00 innan jag blir upphämtad av hon som jag ska samåka med. Under den tiden ska jag alltså äta, jag kommer ta med egen matlåda (förmodligen en sallad) och även komplettera med nötter och extra fett, kanske något frukt. Det känns så skönt och befriande att slippa äta ute. Jag blir mer lugn när jag vet exakt vad jag stoppar i mig. Dock känns det väldigt jobbigt, att sitta själv uppe i Stockholm och vänta så lång tid. Speciellt när jag har en släng av fobi för stora folksamlingar. Jag hoppas jag klarar det, annars får jag ringa någon! 
Jag är också orolig för bussresan, eftersom jag tycker det är obehagligt/jobbigt att behöva ha någon främling sittandes bredvid mig. Jag vet, att dessa oros-tankar kan låta överdrivna eller töntiga. Men för mig är det jätte jobbigt. 
På hemresan får jag samåka med samma tjej till Stockholm, å där kommer maken och möter upp mig. Jag orkar inte med två bussresor helt enkelt. 
Jag vet att kursen kommer vara jättebra för mig, samtidigt är det sjukt jobbigt att lämna maken i så många dagar. Han och jag har lixsom blivit ett team sen jag blev drogfri och vi är mer sammansvetsade än någonsin. Han är min absoluta trygghet och klippa, ingen kan få mig så lugn som honom. Därför känns det tufft, jobbigt och tråkigt att behöva åka ifrån honom och Ior!

Det är väl bara att erkänna att jag är enormt skör, rädd och orolig just nu. Jag hoppas och tror att detta är en del av processen!

Kram C <3

Bacon-wok

Salt och krispig wok...

Jisses, vad jag sprutar ur mig inlägg! Bäst att passa på när jag orkar och har lust! Denna goda wok blev till av slump, jag tog lite av det jag hade i kylen helt enkelt. Å resultatet blev det ingen fel på, kan jag lova! Sen tog det inte mer än högst 10 minuter att laga...Perfekt, om Ni frågar mig!

Bacon-wok                                           1 port

1 pkt bacon
vitkål
paprika i olika färger
cocktailtomater
100 g sjögräsnudlar
soja 
kokosfett

Börja med att skölja nudlarna i kallt vatten ett tag, låt rinna av i en sil. Smält kokosfett i en stekpanna och skär baconet i lagom bitar och stek på det. Hacka under tiden vitkål, paprika och tomater. När baconet blivit krispigt, tillsätt vitkålen. Fräs på så att vitkålen får lite färg, tillsätt sedan de avrunna nudlarna, soja och paprikan. När nudlarna blivit mjuka ha i tomaterna. rör runt och servera genast!

Nudlarna ser lite läskiga ut, men jag lovar det smakar jättegott! Ett perfekt substitut för pasta och vanliga nudlar. Men om man inte vill ha dessa nudlar, så går det alldeles utmärkt att ha i mer vitkål i stället.

Mums, säger jag bara ;)

Kram C <3

Nya steg är tagna

Jahopp, å så har jag tagit ytterligare ett steg i rätt riktning! Nästa torsdag-söndag (14-17 nov) så ska jag på intensivkurs till Bitten i Hudiksvall, en kurs för oss sockerberoende. Det blev väldigt snabbt bestämt, men jag vet att jag behöver det. Resten av året kommer bli tufft pga av julen och jag kände att jag behöver fylla på med friskhetsfaktorer.
Är dock lite orolig för hur jag ska lösa detta med maten. Ska ta buss upp till Stockholm och möta upp en tjej där, som också ska på kursen. Innan vi bilar upp så måste jag ha mat. Hjälp! Vet inte vart eller vad jag ska äta, har inte övat alls på att äta ute sen jag blev drogfri. Är rädd för att jag inte ska våga beställa det jag behöver. Vill inte vara till besvär, typ. Tycker sådana situationer är jättejobbiga...Sen är jag också orolig vad för mat som serveras på kursen, jag vet att den självklart är sockerfri. Men mer vet jag inte! Jag hoppas det löser sig till det bästa, så jag slipper vara orolig. Det är tillräckligt jobbigt att jag ska åka buss själv (hjälp!!!!!) upp till Stockholm. Möta upp en helt okänd person, som jag bara "pratat" med via FB. Och sen sitta 30 mil i en bil med henne. Läskigt. På ett sätt längtar jag mycket efter kursen och att träffa Bitten igen. Men samtidigt längtar jag tills kursen är över, så jag kan slappna av på riktigt! Men jag kastar mig ut och gör det jag behöver, för att fortsätta vara drogfri!

Igår var jag mötesledare för ett 1-timmes telefonmöte. Jag är jättestolt över mig själv, att jag vågade det. Mötet gick jättebra, många ringde in och delade fina saker. Plus att det var en nykomling med, som jag efter mötet fick hjälpa genom att svara på frågor om OA och hur det fungerar. Så häftig känsla! 

Ha en fin dag alla fina <3
Kram C <3

PP schnitzel

PP-schnitzel med sallad och currymajjo!

Jag gjorde denna goda och saftiga schnitzel för ett par veckor sedan! Tänkte i vanlig ordning dela med mig av receptet, till er! Jag hoppas Ni gillar :) 

PP-schnitzel                                    2 port

2 skivor fläskkött
1 ägg
3/4 dl mandelmjöl
3/4 dl parmesan
1 rågad tsk paprikapulver
salt och peppar
kokosfett

Ta fram köttet minst 30 minuter innan det ska tillagas. Knäck ägget i en djup tallrik. Salta, peppra och vispa ägget lätt. Blanda mandelmjöl, paprikapulver, parmesan, salt och peppar på en stor tallrik. Doppa köttet först i ägget och sedan i mandelmjöls & kryddblandningen. Stek schnitzlarna i kokosfett på medelvärme 2-3 minuter/sida.

Yummie...måste laga detta snart igen!

Servera schnitzeln med en krispig sallad och currymajjo (1 dl majjo + 1 msk curry). Kokosfettet gör schnitzeln extra knaprig och krispig vilket jag gillar! Men det går givetvis bra att steka i smör eller någon kallpressad olja.

Kram C <3

Lämna över

Gårdagen lärde mig att jag varken kan eller ska ta ansvar för andra människors känslor och agerande emot mig. Jag vägrar fortsätta slå på mig själv och ta på mig mer skuld, när jag egentligen inte gjort något fel. Jag tänker inte sjunka så lågt att jag tappar bort mig själv och mina värderingar! Jag behöver bara inse, att sådana människor som inte förstår det är sjuka och egoistiska. 
Jag har under en längre tid förminskat mig själv, för att duga i någon annans ögon igen. Jag har vänt ut och in på mig själv, bett om ursäkt otaliga gånger men utan visat intresse. Jag är färdig med att bjuda till, efter idag ligger inte bollen hos mig längre. Nu är det inte upp till mig. Med tiden får jag veta om min vänskap betydde något. 
Jag har nu förstått, vilka mina riktiga vänner inom OA är. Vilka som värderar och bryr sig om mig, på riktigt. Nu tänker jag lämna över detta och gå vidare!

Igår höll jag i mitt första OA-telefonmöte. Jag var jättenervös och pulsen gick i 110, precis innan och i början av mötet. Men det gick jättebra, är stolt över mig själv att jag genomförde mötet. Annars i sådana här situationer, så hade jag lätt kunnat komma med ursäkter för att slippa undan. 
I och med att jag är drogfri så tar jag ansvar, jag väljer att göra bra saker för mig! 

Kram C <3

Lax med smak av tacos

Redo för att ställas in i ugnen...

Delar med mig av receptet på laxen, vi åt häromdagen. Den blev jättegod, sen så är den helt mejerifri också!

Taco lax                                2 port

2 bitar lax a`150 g
2 msk färskost (jag använde en gjord på getmjölk)
20-30 g fetaost
1 tsk sockerfri tacokrydda
peppar

Sätt ugnen på 175 g. Torka av laxen lite så att ost-smeten fastnar bättre, lägg den sedan i en smord form. Blanda fetaost, färskost och tacokrydda i en bunke och peppra lite. Klicka ut ost-smeten på laxen. Tjoffa sen in den i ugnen i 15 minuter. Kör på grilleffekten de sista minuterna. 

Verkligen ett jättebra alternativ om man vill köra mejerifritt...

Det är denna färskost jag menar, den finns att köpa på Lidl. Jag har använt den både till en tomatsås, broccolimos och nu till laxen...passade jättebra till alla tre!

En härligt saftig lax med smak av fredagsmys ;) Detta kommer garanterat lagas fler gånger hemma hos oss! 

Kram C <3

Steg på vägen

Jag har tagit ytterligare ett steg i mitt tillfrisknande. Jag har valt att med andra OA-vänner ha som mål att gå på ett möte varje dag i 90 dagar. Så från och med den 29 oktober till den 29 januari så ska jag göra detta! Spelar ingen roll om det är helg, julafton eller nyår, jag ska på möte ändå! Det känns bra, jag tror att det här kan vara ett nyttigt åtagande...som leder till att jag kanske lättare kan hålla mig drogfri. Målet är också att gå på ett livemöte i veckan, plus två stycken 1-timmes telefonmöten i veckan. Utöver det så ska jag gå på 15 minuters telefonmötena övriga dagar. 

Att gå på möten och stilla ner mig, är jätteviktigt har jag märkt. Jag har kommit till den punkten att drogfriheten går först. Även att leda möten, eller vara aktiv på mötena hjälper mig. Det stärker mitt självförtroende och min blåa hund! Fan, jag fixar ju detta.
Å vet Ni? Nu är det inte tårar av sorg som rinner från mina kinder, det är tårar av lättnad, glädje och oändlig tacksamhet.
Om jag bara gör det jag ska, så fungerar det!

Mina älskade finaste och bästaste grabbar <3 Vad gjorde jag utan er?
Ni är luften jag andas...Jag älskar er till månen å tillbaka <3

Kram C <3

Överraskning

Present från min Pingvin <3

Det var lite extra trevligt när Pingvinen kom hem med fina rosa rosor! Å utbrast: Jag älskar dig! Med det där speciella leendet som får mig att smälta...Sen så fick

jag en kylskåpsmagnet med Pingviner, passande och bra eftersom jag lever ihop

med en ;)

Snart är det dags för middag följt av fredagsmys! Jag kikar in senare ikväll och

lägger ut matdagbok för denna dag!

Ha en fin kväll och helg alla kära läsare <3

Kram C

Wok ala fru L

Så nära Thailand man kan komma utan att åka dit! Galet gott :)

Alltså detta är bland det godaste jag/vi ätit på länge! Kombon av kryddstarkt, krispiga grönsaker och nötter, mört kött och godaste sjögräsnudlarna, det fick i varje fall mig att gå igång! ;) Vi har ätit detta 5 ggr på 1 månad, så JA vi gillart om jag säger så! Eller ja maken äter ju inte nudlarna utan kör ris till. Vi har ätit woken både med lövbiff och fläskkött, två gånger har jag uteslutit nudlarna och tagit mer vitkål och morötter. Tror även att det är gott att köra på kyckling eller räkor! Ska prova det nästa gång! Jag skriver inte ut exakta mått på alla ingredienser...har ju mest höftat när jag lagat detta ;) Rätten är helt mejerifri!

Wok ala fru L                                     2 port

300 g strimlad lövbiff eller fläskkött
1 liten lök
2 stora vitlöksklyftor
morötter
vitkål
paprika (valfri färg)
2 tsk sambal oelek
1/2 dl ekologiskt jordnötssmör
1/2 lime, saft och skal
2 msk sockerfri soja
100 g sjögräsnudlar (1 port)
orostade och osaltade cashewnötter
kokosolja
salt och peppar

Börja med att skölja nudlarna ett tag under rinnande vatten.
Hacka sedan lök och vitlök fint. 
Strimla sedan vitkål, morötter och paprika. 
Stek på köttet i en wok eller traktörpanna i kokosolja. Salta och peppra. När köttet är genomstekt lägg över det på tallrik. 
Ha i lite mer kokosolja i pannan och fräs på lök och vitlök, ha sedan i vitkål och morötter. Låt allt svettas och få lite färg. 
Blanda i sambal oelek, jordnötssmör, limesaft/skal och sojan. Blanda väl, det kan bli lite klibbigt med jordnötssmöret men det "smälter" till slut.
Rör ner köttet samt nudlarna. 
Blanda och fräs på tills nudlarna inte är krispiga längre utan "följsamma".
Ha till sist i paprikan.
Servera woken med grovhackade cashewnötter!
ÄT och NJUT :)

Uteslut INTE nötter, för det är lixsom pricken över i:et :)

Lova mig att Ni provar detta! För Ni kommer INTE bli besvikna, tro mig! Och sjögräsnudlar är 1000 ggr godare än shiratakinudlar!

Här har Ni samma rätt utan nudlarna, precis lika gott det! Denna rätt har seglat upp som en av favvosarna hos mig! Skulle lätt kunna äta detta 2 ggr/vecka!
Nu: Promenad med gosig Ior <3

Kram C <3

Frulle

LCHF-bröd med salladsblad, ägg, citronmajonäs, räkor och tomat!

Jag tänkte jag skulle visa vad jag ätit till frukost, sedan jag blev drogfri!

Konstigt nog har det blivit ägg nästan varje dag, jag som inte gillar stekt ägg annars!

Tydligen så kan man ändra sig ;)

Här började jag med en grön smoothie och avslutade med tomat, mozzarella
och pesto...

Vissa mornar har jag druckit grön smoothie. Det mättar bra och är en fräsch start på dagen!

2 smörstekta ägg och champinjoner med gurka!

Men som sagt mycket ägg har det blivit!

Paprika-macka med en röra gjord på: Avokado, räkor och majjo!

Dessa godingar har jag också ätit...

Lite gräslök var väldigt gott till samt gurka och vindruvor.

En av favoriterna är: Stekt ägg toppad med smörstekt färsk eko majs och tomater!

LCHF-bröd med smör, ost och gurka/paprika. Ägg med majjo också!

Det blev en hel del mack-frukostar i början...

Jag gillar färgerna...

Stekt ägg med en röra av grön paprika och purjolök!

Väldigt gott och mäktigt!

Mascarpone blandat med vanilj, satsumas, blåbär och rostade mandlar, gott!

Ägg-monsieur kan man också kalla detta ;)

Stekt ägg med skinka, tomat och ost!

Sallad, avokado, bacon! Mums! Ibland har jag spenat istället för sallad
och tomat, gurka eller paprika till...beror på vad jag har hemma!

Detta hör också till en av favoriterna...salt, krämigt och krispigt! Me like :)

Som Ni kan se äter jag frukt, det har jag gjort varje dag sedan jag blev drogfri.

Det funkar alldeles utmärkt för mig och jag mår toppen!

Vill Ni att jag gör inlägg där jag visar exakt vad jag ätit på en dag? 

Hojta till i så fall :)

Kram C

Lite om det mesta

Idag känner jag mig låg och ledsen, kan inte riktigt sätta fingret på vad det är...det är väl bara en sån dag helt enkelt!
Det funkar bra med maten och jag har varit drogfri i 42 dagar nu, är så tacksam för det. Det är väl allt runt omkring som är det tuffa, att orka hantera livet utan drogen. Det är inte lätt alls, utan väldigt skrämmande och omtumlande. 
I torsdags var jag på mitt första OA-live möte (12-stegsmöte för sockerberoende) för första gången på över 7 år. Jag var nervös innan, svettades som en gris men mötet och gruppen var helt underbar. Så mitt mål är att komma iväg dit nu på torsdag igen!
I natt drömde jag om drogen och att jag åt. Sjukt verkligt var det, jag vaknade upp och kände fullständig panik...att jag typ förstört allt. Den lättnaden när jag insåg att det bara var en dröm! Så skönt!
Annars så tänker jag mycket på drogmat. Jag tänker på vad jag ska äta "om" jag återfaller. Jag fantiserar om hur det kommer smaka, konsistenser osv. Jag funderar på när jag kan få tag på drogen. Jag vet inte om detta är en del av processen, eller om det är en varningsklocka som ringer! Hmm, jag är i alla fall uppmärksam på att jag har dessa känslor och tankar nu. 
Jag ringde nyss en person inom OA, jättenervöst är det att ringa nya personer. Samtalet var jättebra och jag kände att vi klickade. Extra kul är det också att hon läser min blogg! :)
Nu ska vi dra och handla, sen blire köttbullar, blomkålsmos och gräddsås till middag!

Ta hand om er och TACK för att Ni finns för mig <3
Kram C <3

Lush tangerine + Jade wine

Jag tänkte att det var dags för lite andra inlägg än bara beroende inlägg. Så jag mjukstartar med nagellack! ;)

"Lush tangerine" 303, jag älskar namnet på detta lack!

Det första är ett härligt, höstigt orange lack från Loreal Paris. Ett krämigt och lätt-lackat nagellack som jag tycker passar ypperligt så här i hösttider. 

Tre tunna lager plus överlack räckte, för att slutresultatet skulle bli perfekt! 

Jag tokgillar den orangea färgen, den gör mig glad helt enkelt! Sen att jag passar in med alla höstlöv just nu, är ju inte illa pinkat ;)

 "Jade wine" 2063

Nästa nagellack är från en av mina favoriter: Depend, i serien Rouge sparkle...ett havsgrönt sandlack.

Under spisfläktens lampa...

Jag fullkomligt älskar dessa sandlack, det är så hållbart! Alla är helt inne i gel-lack, men detta mina vänner satt på i nästan 3 veckor och då vara det bara en liiiiiten skråma. Kan också tillägga att jag inte varit rädd om naglarna heller.

Jag gillar färgen och strukturen på de här lacken. Det är så läckert när resultatet blir skrovligt!

Det bästa är ändå att det räcker med 1 lager, sen är hela nageln täckt. Jag brukar dock dra på ett andra lager, för det tror jag gör att det håller längre!

Gillar Ni?!

Nu är det dags för fredagsmys och Idol! Jag hoppas Ni har en underbart mysig kväll med era nära och kära! 

Kram C <3

Griller i huvudet och känslostormar

Sjukdomen har de senaste dagarna försökt sätta griller i huvudet på mig. Rösten försöker på alla sätt och vis att få mig att falla, att få mig ur balans. Som tur är har jag en grym magkänsla och en enorm förmåga att lyssna på den rätta rösten i mitt huvud. Men det är otroligt jobbigt, när rösterna i mitt huvud slåss om uppmärksamheten. Det tar mycket energi! Då är det bra att jag kan bolla detta med maken, som för övrigt är fantastisk att prata med. Även fast han inte är en beroende person, så fattar han hur jag känner/upplever saker i sjukdomen. Och faktiskt så kan han flera gånger hjälpa mig bättre, än de i programmet som också är sockerberoende! 

För övrigt funkar det bra med maten, jag äter det jag ska men vissa dagar är det tufft. Det jobbigaste nu är alla känslor...som jag nu helt plötsligt ovilligt blir tvungen att känna och uppleva på riktigt. Ena stunden är jag glad, nästa stund gråter jag och sen blir jag okontrollerat arg för ingenting. Jag känner mig totalt utelämnad, utsatt och rädd i dessa lägen. Men jag vet att det kommer gå över, dessa känslostormar kommer bli mer stabila ju längre jag är drogfri.

Dag 34 är snart slut och det enda jag känner är total tacksamhet.
Kram C <3

En månad

Ja, så är det! En månad utan socker, eller 31 dagar om man hellre vill räkna det så. Har även i dag hittat en sponsor från OA, det känns skönt, tryggt och väldigt läskigt på samma gång. Jag har haft en ganska så tung vecka, med mycket jobbiga känslor. Nu kan jag ju inte längre äta på mina känslor, utan nu måste jag på riktigt känna dom.Vilket är jättejobbigt! Men tack vare OA, fina människor och kontakt med min inre röst så klarar jag det ändå. Jag måste hela tiden tänka "det går över" när det är som värst. 
Det finns mycket oro och rädsla inom mig, men jag försöker leva i nuet och vara närvarande. Jag har tillit till att allt kommer lösa sig, tids nog. 
Jag är så oändligt tacksam och stolt över mig själv, att jag fortfarande är drogfri. I tisdags var det grymt nära att jag återföll. Men jag vände mig utåt, bad om hjälp och gjorde bra val som ledde till att jag höll mig drogfri den dagen. 
Igår när jag ställde mig på vågen hade jag gått ner nästan 5 kg, min sjukdom var inte nöjd. Vilket har gjort att jag beslutat mig för att inte väga mig mer. Det spelar ju lixsom ingen roll, jag duger ändå...Jag behöver inte en specifik siffra för att bevisa det. Jag vet att det kommer provocera vissa men det skiter jag i, jag tar bara ansvar för mina känslor inte andras!
Jag är väldigt glad för att Ni fortsätter kika in här varje dag, trots dålig bloggande ifrån min sida. Jag lovar att det kommer bli bättring på den fronten, men det kommer dröja ett tag. Jag hoppas att Ni fortsätter kika in här ändå. 
Jag är stundtals väldigt trött, så all min tid går nu åt till att ta hand om mig.

Kram C <3

Skit-natt, Piss-dag

Natten till idag var fruktansvärd, jag trodde jag skulle dö. Kände mig så stressad, uppe i varv och hade sånt jäkla sug. Då i den stunden, då vill jag ha drogmat. Mackor med smör och ost. Jag hade halsbränna, svårt att andas och en panik som inte är av denna värd. Jag åt inget. Jag somnade av total utmattning tillslut. Phu, skönt!

När jag vaknade i morse hade jag tokont i magen. Mensvärk från helvetet, orka lixsom. Som om jag inte har nog med jobbigt ändå. Hela dagen har jag haft ont, än har det inte gått över trots knaprande av ipren och alvedon. Jag har mått illa, men jag klarade att äta hela min middag ändå.
Sen gick världen under när min OA-vän som jag lämnat över maten till, inte ville göra det längre. Tårarna rann och jag fick panik. Men det löste sig, så nu har jag en annan person jag kan sms:a min mat till. 
Vem tror ni somnade i soffan efter middagen? Japp, jag! Sov 2 timmar!!!!! Lär bli en hel vaken natt igen....Suck, att jag inte lär mig!

Kram C <3

Utmaningar

I dag fyllde min pappa år och jag har haft lite ångest inför det. Inte att han just fyller år utan att det kommer serveras fika, om vi åker dit. 
Vilket det gjorde, det var kladdkaka och vispad grädde (favoriten) trodde jag skulle avlida bara av att titta på kakan. Men jag överlevde,  jag hade innan vi åkt iväg...bestämt att jag tar med frukt och äter det. Vilket jag gjorde, kändes helt ok. Det jobbigaste var inte att inte få äta, utan att se fikat. Hmm, men jag vänjer mig. 
Har känt mig sur och ostabil även idag, ingen skön känsla alls. Jag klarade inte av att äta upp middagen, som var kalops med broccolimos. Kalopsen åt jag upp men moset gav mig kväljningar. Så jag fick ge upp. Det är som ett "lock" i halsen, när jag ska äta vissa saker tar det tvärstopp. Sjukt jobbigt...känns som att det inte finns så mycket som jag kan äta, utan att må illa. MEN jag accepterar att det är såhär nu, det är bara att gilla läget... för det kommer gå över! Huvudsaken är att jag är drogfri, sen att jag äter enformigt... ja, det gör ingenting!

Kram C <3 

Tycka-synd-om-mig

Större delen av lördagen präglades av att jag var arg, på sjukdomen. Sen tyckte jag jävligt synd om mig själv, för att jag inte kan äta som andra. Jag var helt förtvivlad där ett tag och blev så himla låg, av det där tankarna. Att det enda sättet att bryta det, var att ringa en OA-vän. Tänk att ett ynka litet samtal kan göra att det vänder. Det är fantastiskt! Efteråt hade de mesta av de dåliga känslorna/tankarna försvunnit, jag kände mig fri och mycket gladare!

Gjorde matlådor till maken igår, korv i ugn med pasta. Faaaan vad jag var sugen att bara ta en gaffel och ätaätaäta, av den där pastan...Men det gjorde jag inte. Tur att pasta plus andra livmedel står i en kasse i bilen. Japp, så är det. Min sjukdom är så stark att jag nu i början, inte klarar att ha vissa saker hemma i skåpen. Så pasta, knäckebröd, socker osv har maken ställt ute i bilen. För jag litar inte på mig själv just nu. Visst jag har klarat 19 dagar, men jag är inte stabil...inte någonstans. Är så tacksam att maken gör detta för mig!

I övrigt har jag inget jättesug efter maten, mer än känslomässigt. Vilket på ett sätt är skönt, för skulle jag få fysiskt sug/craving efter drogen...då är det skitsvårt att stå emot. Men tanke-sug är inte så kul heller, det är faktiskt jätte jobbigt. Därför väljer jag att lämna över mina tankar till vänner i programmet, via sms/telefonsamtal eller fb. Att jag vänder mig utåt med mina tankar, istället för att jag ska ha dom för mig själv. Det hjälper faktiskt! 
En dag i taget, fixar jag detta!

Kram C <3

Ps. Jag hoppas Ni har överseende med att jag, inte lägger ut bilder på det jag äter eller recept. Orkar inte det, utan lägger all energi på att "skriva av mig" istället. Hoppas det är ok! Ds.

Jag känner mig hudlös

Dag 17 är snart slut. Med andra ord har jag klarat en till dag utan socker. Det går faktiskt himla bra att äta det jag ska. Mycket tack vare en OA-vän som jag lämnar över min mat till via sms, 3 ggr/dag. Den lilla grejen gör att jag hållit mig drogfri. Jag kan inte säga att jag har något fysiskt sug efter drogen. Men jag har känslo-sug...Alltså att jag tänker på drogen, fantiserar och funderar på vad jag ska äta "om" jag återfaller osv. Detta är sjukt jobbigt...röda hund är ständigt närvarande! Inte bra! 

Det jobbigaste är ändå att jag känner mig så skör och hudlös. Jag har inte längre någon mur runtikring mig som "skyddar" mig. Nu är det bara jag mot världen, typ. Å det skrämmer mig något oerhört. Jag skulle nästan kunna säga att jag är ett nervvrak. Att jag mår lika dåligt nu som jag gör när jag är som mest nere i sjukdomen. Även fast jag är drogfri och i tillfrisknandet nu, det känns lite märkligt. 
Det är så mycket frågor, funderingar, känslor. Varvat med tårar, okontrollerade känsloutbrott och total nakenhet av själen. Jag har blivit medveten om att jag syns nu, allt jag gör och säger syns. Förr kunde jag gömma mig bakom drogandet, det kan jag inte nu. Så att vara drogfri just nu, är så långt ifrån rosaskimrande och gulligt du kan komma.
Men jag väljer ändå att vandra denna väg, för enligt mig finns det ingen annan väg för mig. Utan drogfriheten är jag vilse.
Och det kommer bara bli bättre, det vet jag.

Kram C <3 
  

Hur det går?

Sorry, att det varit många dagar utan bloggande. Men jag har behövt att gå in i mig själv och fokusera helhjärtat på att bli drogfri...vilket jag fortfarande är. 13 dagar har jag varit drogfri nu, fan vad jag är bra! Jag är så stolt över mig själv och känner en så enorm tacksamhet. En dag i taget så kan jag verkligen fixa detta. Det är också mycket tack vare en annan OA-vän som jag klarat det så bra, tack F! Du är har varit guldvärd!

Tro mig det har inte varit några lätta dagar, dessa 13 dagar har känts som en evighet. Och vissa stunder har jag haft sån värk, i hela kroppen...efter drogen. Flera nätter har jag inte kunnat sova, för att jag haft myror/kramper i benen. Har köpt magnesium och hoppas det kan hjälpa.
Huvudvärken har kommit och gått, men inte brutit ut på riktigt, än. Problem med synen och att skriva/läsa har varit ett problem. Jag börjar förstå hur de med dyslexi har det om man säger så....Därför har jag inte orkat skriva här, för det hade tagit lååååång tid. Jag fokuserat på sms och status-uppdateringar på FB till OA-vänner istället.
Vissa måltider har jag mått fruktansvärt illa och känt kväljningar, när jag ätit. Häromdagen fick jag bokstavligen spotta ut maten, för hade jag försökt svälja hade jag spytt...Så det är inte lätt, inte någonstans. Men jag hänger i och gör det jag ska! 

SÅ, nu vet Ni lite hur det ligger till! Jag har en massa recept som Ni ska få ta del av, snart! 
Kram C <3

Steget är taget

Som jag har längtat efter att skriva detta inlägg! I tisdags städade jag bort drogen och har varit drogfri sen dess. Steget är taget, och det känns sååååååå skönt! Äntligen, det finns nog inget bättre ord än att säga: ÄNTLIGEN!
Självklart har jag superjobbiga abstinens-problem, MEN jag känner mig ändå lyckligare, lättare och friare än någonsin! Det första steget är taget, å nu kan det bara bli bättre!
Jag tar absolut ingenting för givet och detta är inte lätt någonstans, faktum är att detta är det svåraste jag någonsin har gjort...Därför tar jag en dag i taget, eller bara några timmar i taget. Tänka på framtiden och hur det ska bli, det kan jag inte. Jag är här och nu. Varken mer eller mindre!
Jag hoppas att Ni vill vara med mig på denna resa och peppa mig! Jag kommer fortsätta äta en blandning av LCHF och Paleo, för det mår jag bäst av! 
Dagarna som följer nu, vet jag kommer bli supertuffa. Speciellt dag 5-8...vilket blir nu i helgen. Så maken (som för övrigt är ett megastort stöd) och jag ska städa och fixa i helgen...för att jag ska slippa tänka så mycket. Wish me luck!

Ha en fin helg alla fina <3
Kram C

You`re one step closer than you were yesterday...don`t give up! 

.....

Upp och ner. Djupa dalar och höga höjder. Svart eller vitt. Precis så är mitt liv, det kan aldrig vara en lagom strid ström av braigheter. Utan det ska alltid bli en djup dal tillslut, å det är så himla tröttsamt och jobbigt. Jag vill kunna leva utan att hela tiden vara på min vakt. Att ständigt känna det där jobbiga flåsandes i nacken på mig, jag vill inte. Låt mig va, lixsom.
Men jag får aldrig vara ifred. Varje dag, varje minut blir jag påmind om sjukdomen. Den håller mig i sitt våld och jag vet inte hur jag ska ta mig loss. Hur jag ska bli fri, fri att göra och vara vem jag vill. Jag vet inte.

Jag känner mig maktlös, totalt jävla maktlös. Jag är maktlös inför maten, jag har tappat kontrollen över mitt liv. Gud, om du nu finns. Hjälp mig.

Kram C

I just say berry

Depend 369 Summer collection

Jag tycker att när ändå sommaren hänger i, så passar det utmärkt med att visa detta underbara nagellack...Även det från Depend!

Detta lack är ett ceriserosa, bärigt jellylack! Så snyggt är det, sådär somrigt och härligt. Jag tokgillar färgen och blir kanonglad av nagellacket!

Hands on wood...

Om jag inte minns fel målade jag på tre tunna lager innan jag var helt nöjd. Lacket torkade snabbt och med överlacket glänste färgen ännu mera!

Det här nagellacket var också väldigt hållbart, med tanke på att jag inte var ett dugg försiktig... Efter nästan tio dagar blev första repan...Det kallar jag bra kvalitè!

Hands on book, visst är jag roooolig ;)

Jag vet att det blir mycket Depend nagellack i dessa inlägg. Men jag tycker de är prisvärda, även fast man "bara" får 5 ml för allt mellan 20 och 40 kr. Jag har hellre många små flaskor som är billiga än köper en stor förp nagellack för 150 spänn...Sen är hållbarheten på de flesta av mina Depend-lack outstanding, de slår faktiskt dyra Essie de flesta gånger! 

Kram C

Nyttig start

Nästan varje morgon dricker jag en grön smoothie! Det är otroligt gott och perfekt för en sån som mig, som har svårt att äta på morgonen!

Pear & blueberry smoothie                                1-2 port

1 påse babyspenat a`65 g
2 päron
1.5 dl frysta blåbär
2-3 dl vatten

Lägg alla ingredienser i en mixer, dela gärna päronen lite. Börja med att ha i 2 dl vatten, mixa tills allt blandat sig. Känn/kolla om smoothien har rätt konsistens och kör mixern ytterligare 2-3 minuter på högsta hastighet!

Jag dricker alltid min smoothie med sugrör, för att slippa få i mig skummet...

Det blir nästan en liter smoothie av dessa ingredienser. Denna smoothie tycker jag blev god, men jag tycker smoothies smakar allra bäst med lite banan i. Det gör den extra krämig och söt...Så nästa gång åker allt en banan i ;)

Kram C

Med smak av vanilj och kanel

Alla ingredienser i, bara att mixa!

Jag har läst om banan-pannkaka lite varstans och blev väldigt sugen på att prova! Kan säga att jag blev inte det minsta besviken, supergott och mättande! 

Bananplättar                       1 port

1 banan
1 ägg
1/2 krm ekologisk vanilj
1/2 tsk kanel
kokosfett

Lägg i alla ingredienser i en bunke, mixa med stavmixer tills det blivit en slät smet! 

Ha i lite kokosfett i en stekpanna och stek små plättar (jag fick det till 3 stycken) på medelvärme. Håll koll så det inte bränns, det gjorde nämligen en av mina! ;) Stek plättarna 2 minuter/sida ungefär. 

Vaniljen och kanelen höjde verkligen smaken på dessa plättar...

Lägg upp plättarna på fat och garnera med bär, jag tog blåbär! Mycket smarrigt frukost kan jag säga, detta kommer lagas fler gånger!

Vad er favvo-frukost?
Kram C <3

Tips från Fru L

En riktigt bra grej till köket!

Sorry att inlägget kommer så sent, men internet har strulat här hemma! Första tipset är det som Ni ser på bilden ovan. Jag är säkert sist med att ha denna pryl, men det skiter jag i ;) Är det fler än jag som tycker det är meckigt att få bort vitlöksskalet från själva klyftan? Jag är en av dom som ofta sliter mitt hår för att få bort skalet. Men med denna mojäng så lägger du bara i en klyfta i röret, lägger handen på och rullar fram å tillbaka några gånger. Vips, så är skalet borta! Sen är det bara att skölja ur rullen så åker skalet ut, bra va? Jag gillart :)

Oil conditioner till vänster och Victoria`s Secret bodymist!

Nästa tips är skönhetsgrejer! Det första är en så kallad Oil conditioner från Schwarzkopf som man sprayar på i nytvättat handdukstorkat hår. Detta är skitbra, gör håret lent och extra lättkammat efter tvätt. Skonsamt också om man plattar och lockar sitt hår mycket! Sen luktar den jättegott också, plus för det! Flaskan räcker länge, jag köpte min för 2 år sedan och jag har fortfarande lite mindre än hälften kvart. Oljan kostade 280 kr. Lyko.se har liknande från samma märke för 199 kr, in och köp säger jag bara!
Sen vill jag slå ett slag för Victoria`s Secret bodymist, min luktar galet gott! Jag använder den istället för parfym...Min doftar rain-kissed freesia & daisy. Även Lyko.se säljer dessa, å det finns i mängder med dofter. En flaska kostar 119 kr, kap säger jag! KÖP! :)

Kram C

Hur det är?

Jag har fått flera mail där läsare undrar hur jag mår. Ja, om jag kunde svara på det. Jag är nästan frisk i alla fall, bara lite hosta...så det är skönt! I övrigt är jag väldigt trött, seg, slö och omotiverad till det mesta. Jag känner att jag har svårt att känna genuin glädje över saker. Fan, det är så svårt att förklara. För en gångs skull kan jag inte få ner mina känslor i ord. Jo, jag känner mig vilsen, tom och stressad. Det beskriver det ganska så bra!

Jag vill att Ni ska veta att jag läser era bloggar, er jag har i min blogglista alltså. Vartenda inlägg läser jag, men jag orkar inte kommentera. Det är inte det att jag inte vill, utan jag har inte ro i kroppen till att skriva något. Så det är inget personligt, utan jag orkar bara inte. Samma sak gäller kommentarerna i min blogg, som Ni skriver. Jag läser alla, men det tar ett tag innan jag svarar! 
Jag vet, det är lite slött, segt och okul här inne just nu, men jag lovar det blir bättre! 

I morgon kommer det ett tips-inlägg, så håll utkik!
Förresten, jag vill TACKA er som läser, Ni som faktiskt tar er tiden till att kika in i min blogg. Utan er vore detta inte ens hälften så kul! 
Nu ska jag mysa med Ior <3

Kram C

Holographic

Depend holographic 2033 "Oceans blue"

Jag tyckte det var dags för ett nagellacks-inlägg igen, var ju ett tag sen sist! Denna gång blev det ett holographic nagellack från Depend. 

Det är ett turkos/blått nagellack med väldigt mycket regnbågar i skiftande färger. Det är väldigt coolt...men jag är inte helt såld på färgen faktiskt...Jag som ändå älskar turkost!

Det var otroligt svårt att fota så att man ser regnbågarna (skiftandet av olika färger) men jag hoppas att Ni kan se det ändå! Holo-lack är himlans läckert på det sättet!

Man kan ana både gult, orange, grönt och rosa i detta lack!

På denna bild tycker jag att de olika färgernas skiftningar syns ännu bättre!

Fotot är taget under lampan i badrummet...

Lacket var hyfsat lätt-lackat...första lagret var ganska svårt, men andra lagret gick jättebra och det var det som räckte plus överlack för att få ett perfekt resultat! Lacket är otroligt hållbart, jag har fortfarande det på sen över en vecka tillbaka...å inte en endaste skråma. Då har jag ändå lagat mat, diskat, duschat och rensat i rabatter utan handskar!

Även fast inte just färgen föll mig helt i smaken, är ändå holo-lack en av mina favvosar! Nästa gång kommer ett riktigt somrigt nagellack, håll utkik!

Kram C

Sallad i kärlekens tecken

En sallad som är söt, salt, fräsch och krispig! Helt i min smak med andra ord!

Den 31 augusti var det min och makens årsdag, i år firade vi 11 år...Fasen så fort tiden går! Nästan alltid när vi firar något speciellt, så dyker denna sallad upp på menyn! Jag tror att jag visat denna i bloggen förut, men jag är inte säker. Nåja, här får Ni i alla fall receptet!

Till salladen för 2 pers behöver Ni:

2 nävar machesallad
6 supertunna skivor prosciutto
1 dl färsk ananas 
20 g fetaost
rostade pinjenötter
honung eller balsamico (kan uteslutas)

Det känns som att jag inte behöver skriva hur jag gör salladen, jag tror att Ni kan fixa det själva! Prova salladen, den är jättegod!

Jag hoppas att Ni får en underbar helg! Å jag ska fortsätta och kurera mig!

Kram C